media, konferenser och i olika församlingar! Jag var ju själv med och
startade en ny församling på landsbygden, 1999. Då var det inte många
som knappt visste om att vi startade och vi gjorde ingen "stor" grej av det
heller.. En landsbygdsförsamling i Värmland var ju inte den plats som
något team eller några andra fallfärdade till direkt!!! Men vi gjorde
det för vi kände ett direkt tilltal om det! Och sedan 1999 kan rätt
många vittna om att vår pionjärförsamling fått betyda en hel del. Vi
har genom haft mycket arbete mot de asylsökande, vi har haft LördagsBibelskola, vi har
haft regionala samlingar med fokus på olika ämnen och vi har fått
betjäna vår stad på olika sätt!
I backspegeln kan jag, med min erfarenhet i min resandetjänst, se att vi
nog skulle ha "marknadsfört" vår start ännu hårdare.. Kanske att man
skulle försökt att ännu hårdare få hit ungdomsteam som kunde gjort en
insats! Vi har mycket som vi är så tacksamma för och det finns saker vi
och jag som föreståndare skulle gjort annorlunda!
För 7 år sedan var jag med och skrev en insändare i tidningen Dagen om
att "lyfta på locket på det apostoliska ledarskapet" ! Då bröt det
nästan ut ett världskrig! Det kom inte rätt i tiden men själva
innehållet i artikeln var ju rätt, och framförallt nu när man inom
Pingströrelsen (som jag legitimerar mig med) har samma frågor på bordet
som vi hade för 7 år sedan, så förstår man ändå att det fanns nåt i
det som vi gjorde och tänkte!
Idag tror jag ännu mer på nya församlingar. Nya församlingar/kyrkor som
når nya människor på nya sätt! Jag tror det också går att till viss
del se en förändring i etablerade kyrkor, men tyvärr så är min tro
mindre idag på det området! Jag ställer dem inte mot varandra men jag
bara inser att det finns profiler, olika DNA och olika "sätt" att vara
kyrka på idag! Främst beror det på ledarskapet som har olika syn på
framtidens kyrka! Ska frikyrkan överleva måste vi våga bryta barriärer
och se till att det får lukta snus, tobak och alkohol även i kyrkan!
Kyrkan är väl in första hand ändå till för de som inte går där! !!!
Jag tror också det är viktigt att ta debatten om medlemskap, dopet och
även andra strukturella saker i en tid då liberalisering och
sekulariseringen är våra största utmaningar. Men det får aldrig bli på
bekostnad av andligheten! Jag ser i min resandetjänst att många lägger
kraft, tid och pengar på att förändra och det är bra, men det är
ändå bara på ett sätt en människa kan få uppleva Gud, och det genom
JESUS KRISTUS och oftast genom någon annan som redan upplevt det! Det
personliga själavinnandet beror på hur många vi har kontakt med i
vardagslivet och hur många som vi odlar kontakten med. De som ligger
närmast att bli en del i den församling vi tillhör, måste väl ändå
vara de som vi träffar mest?? !!
Om vi hade startat vår församling i en storstad så hade utväxlingen
rent procentuellt varit betydligt större! Jag drömmer om att en gång
till få vara med och se nåt växa fram på en annan plats i Sverige, där
en ung generation tar vid. Antingen i en nyplantering eller i ett etalberat
sammanhang där man verkligen är vågar släppa taget, och kasta sig in i
framtiden! Jag vill vara med och starta fler initiativ i Sverige där jag
med min erfarenhet både i församlingsarbetet lokalt och även
internationellt, kan få vara med och ge energi och kraft till att lyckas!
Jag ser verkligen att frikyrkosverige behöver nya församlingar i många
olika städer!
Ja, det finns mycket att skriva om och det är många som är mer insatta
än jag, men jag är glad över att jag en gång vågade gå på tilltalet
att starta en församling från scratch och göra det i ett område som
verkligen inte många varken tyckte det var smart eller ens nödvändigt
att göra! Det jag vunnit är att jag idag vet vad det är att jobba hårt,
att bygga karaktär och att se att det som vi gjorde 1999 är nåt som är
på tapeten mer än nånsin! Så ni som håller på med
församlingsplanteringar ! Stå på, var beredd att kavla upp ärmarna
ännu mer! Håll ut! Jag är inne på mitt 13 år! Jag lovade stanna i 10
år när jag startade! Det är en ny tid i Sverige!
C ya!
