När vi kom till Bollstabruk (utanför Kramfors) 1973 så var jag 4 år gammal.... Har många minnen från dessa 6, 5 åren som vi bodde där! Vi bodde precis (ca 20 m) från stambanan (tåg) som utmed Sveriges öskust! Det var full fart, minst sagt, när tåget rusade förbi i full fart.. Det var väl det som var mammas värsta mardröm när hon insåg att vi skulle bo i kyrkans lägenhet med två små pojkar på 2 och 4 år gamla!
Jag kommer ihåg att vi lekte mycket i trädgården och varje gång som bommarna började gå ner så sprang jag till lillebror och höll honom stenhårt i mina armar tills tåget rusat förbi!
Det var alltid mycket folk omkring oss, eftersom vi bodde i kyrkans lägenhet och det var oerhört mkt aktiviteter i den här kyrkan.. Det var många barnfamiljer och det var full fart på söndagskolan, hobbygrupper för oss barn! Jag kommer ihåg hur Ellen, vår söndagskolefröken, alltid hade flanografbilder är hon med stor inlevelse berätta om Bibelns berättelse.... Av någon konstig anledning ;) gillade jag berättelsen om Goliat och David helt speciellt.. När Ellen alltid frågade om vem av oss som ville komma fram och ta svärdet och hugga av huvudet av Goliat så hade inga andra en chans..... Jag var oerhört startsnabb från blocken/stolen!!! ;) ;)
Jag gick i skolan där ända fram till klass 3-4 och det var en fantastisk fröken jag hade. Karin hade morgonandakt och hon tände ljus och läste Bibeln under hela december minns jag.. !
I Bollstabruk lärde jag mig åka skridskor, skidor och som Skåning var det många som höjde på ögonbrynen att det fanns en liten kille från Skåne som faktiskt kunde åka skidor rätt bra och det utvecklades ännu mer när vi flyttade längre norrut när jag var 10 år gammal... !
Bollstabruk och Kramfors var en blomstrande region, rent andligt på den tiden.. Den välkände författaren Tomas Sjödin och hans föräldrar bodde i Kramfors på den tiden och jag minns att jag som 7-8-9 åring såg Tomas ibland i Kramfors.... (han är 10 år äldre än mig).. Inte trodde man att han skulle bli en sån framgångsrik författare och föreläsare då..!!!
Jag hann med en hel del rackartyg som liten pojke också....men det började kanske mest när vi flyttade till Åsele 1979... Nu är jag 10 år gammal! Tiden i Bollstabruk var mycket bra och mina minnen från den platsen finns där starkt. Även om jag bara var 4-10 år gammal när jag bodde där så är det en plats som etsat sig kvar i mig! I min klass under dessa år fanns det en tjej som hette Maria och hon var duktig på det mesta.... Det var så kul att träffa henne för några år sedan och se att hon blivit frälst och fått en fin familj och då jobbade på tidningen Världen Idag som en skicklig journalist och hon gjorde det ända fram till för någon månad sedan! Tänk att det gick en tjej i min klass som sen blev frälst och gjort så mkt intryck på många! Att det sedan fanns en annan kille i klassen som var frälst och gick i söndagskolan var ju roligt!!! Han blev sen pastor i några pingstförsamlingar men för några år sedan sadlade han om och jobbar nog inom byggbranschen tror jag..
Så, tänk att från en liten plats i VästerNorrland så fanns det ändå något som slog rot i oss och vi tror att det var just satsningen på barn och ungdomar som var nyckeln..
Ok, nu är det alltså 1979 och flytten går till Åsele, södra Lappland!
Watch out - del 3 kommer snart!!!!
C ya!
