Vad är vänner??? Ja, på Facebook kanske många av de "vänner" man har är mest "kontakter". Man kan ju känna olika personer på olika sätt! Man har vänner och sedan har man vänner! Ibland möter jag folk som tror att de känner mig och kallar mig för en vän och det är så uppmuntrande! Även om jag kanske inte känner de så väl så uppfattar de mig som en vän! Smickrande! Man kan vara vänner på olika nivåer, tror jag...
Tyvärr kan vänner svika dig! Vissa kanske inte vill vara vän med dig mer än när de kan få ut någon i egen vinning pga vänskapen, eller när du står i ett visst skede i livet och gör nåt....ja, då är det hipp att vara nära en sån person!
Fy, vad sånt är trist och framförallt när man ser olika grupperingar i olika sammanhang! Vissa gör allt de kan för att "hänga" med som just nu är "i ropet"!
Nej, en sann vän är en vän som vet om dina svagheter och dina misslyckanden men som ändå vill vara vän med dig. En som vill dela ditt innersta och som förstår dig, även om man inte kanske delar samma åsikt! En sann vän är en person som verkligen lyssnar på dig och som du känner att hon/han verkligen gör det också! Man pratar ibland om accountability in olika sammanhang. Att ge sig till varandra.....Ja, tanken är ju bra men sånt växer fram! Det är inget som man bara kan bestämma sig för. Det handlar om DNA och profiler och det är nåt som tar tid. Jag är själv med i ett nätverk sedan många år och det är just det som är grejen... Det fanns ingen agenda, dolda motiv från början utan uifrån våra hjärtan växte det fram en respekt och en förståelse för vilka vi var som personer och där vi regelbundet träffas och då är våra respektive med! Det är så viktigt!
Det finns många genom åren som man trott vara vänner men som sedan visar sig vara väldigt ytligt!
Mina/våra vänner är värdefulla för mig och hela min familj. Det är inte mängden som räknas utan det är de som man känner att man kan dela livet med. Även om man inte har samma intressen så är en vän där det finns både respekt och förståelse för olikheter men vänskap når djupare..Efter över 19 år där jag rest otroligt mycket och träffat så vansinnigt mycket folk så är det ändå väldigt få som verkligen känner mig i mitt hjärta! Och dessa människor är så värdefullt för mig.. När lamporna slocknat, när "kostymen" åkt av och man bara får vara..... bland de vännerna känner man en riktig koppling, en hjärta-till hjärta relation. Livet som pastor och predikant är ju långt mer än att bara stå efter att få beträda plattformen.......! Ja, det säger ju sig själv..... Har hört ibland hur pastorer beklagar sig att de inte får möta/predika för några icke kristna i sina kyrkor..... Ja, man säger man då - kliv ut i verklighet!
Se till att du omger dig med vänner som är vänner för livet!!!
