Den falska enheten?!?!

Eftersom det är många som hört av sig till mig efter mitt blogginlägg (se nedan) så är det en hel del som har haft åsikter! Självklart.. vi har rätten till det. Det är också många som undrat vad det var som jag skrev..... därför lägger jag ut mitt tidigare blogginlägg en gång till:

Så här skrev jag:

Det har inte undgått någon om att det är mycket prat om enhet i vårt land, Sverige. Det har under de sista åren varit en tydlig fokusering på enhet och att hitta konsensus. Det är väldigt många som välkomnar budskapet och den utmaningen. SKR (Sveriges Kristna Råd) är ju ett organ som jobbar för enhet. SKR har Charta Oecumenica som ett av de dokument som utgör riktlinjer i deras arbete. 

Jag har fått reda på att 1867 så profeterade en katolsk präst som hette Don Bosco: "Det kommer bli kaos i kyrkan. Lugnet kommer inte att återvända förrän Påven lyckas förankra Petri båt mellan de två pelarnna "eukaristisk tillbedjan" och "hängivenhet till Vår Fru". 

Jag upplever att Katolska kyrkans sträven efter enhet vilar på tre fundament: 1)Påven 2)Mässan 3)Jungfru Maria. Det är alltså inte Ordets eller Andens grund som jag uppfattar det, utan mer på hierakin, religiösa ceremonier och traditioner. 

Det finns en tydlig strävan inom RKK (Romersk Katolska Kyrkan) att uppnå enhet under påven i Europa. Påven har sagt så här: "Eukaristin är ett "missionerande sakrament" inte enbart därför att missionens nåd strömmar ut därifrån, utan också därför att den innehåller i sig principen och den eviga källan till frälsning för alla. Firandet av det eukaristiska offret är därför den mest effektiva missionsbefallningen i världen historia som den kyrkliga gemenskapen kan utföra."  (Uttalandet ägde rum under "The International Eucharist Congress, 21 juni 2000, återgivet av L Òsservatore Romano, den 28 juni 2000) 

Den här "eukaristiska väckelsen" som Påven uttalade sig är det en andlig väckelse? Är inte Herrens måltid en måltid för de som redan tillhör Honom? Hur kan det vara ett missionerande redskap? 

Det är många frågor som rör sig i Sverige idag och det är en förvirring som är så tydlig. Jag anser att det är väldigt mycket positivt som händer i vårt land, inte minst i mina egna led, Pingströrelsen. Men jag är lika oroad över att teologin och strävan efter enhet inte uppmärksammas på ett bra sätt. Vad händer med nästa generation, var finns deras kunskap i detta. Enhet är inte ett självändamål. Enhet är inget som man kan skapa. Man använder ofta Joh 17 som ett ledord i strävan efter konsensus och enhet. Men det står i vers 17; "Helga dem i sanningen, ditt Ord är sanning" Ordet är sanning! Så grunden är Ordet och Gud kommer bara kunna lägga sin Hand på sitt eget ord. Han kan bara bekänna sig till Sitt eget Ord! Så uppfattar jag det! 

Vi kan aldrig döma någon och vi har inget mandat att döma men vi har rätten att ifrågasätta och ställa tradition, religionssystem mm mot Ordet och se vad Ordet säger. Jag vill inte stå ivägen för det Gud vill göra, men jag kan heller inte bara acceptera allt som sker. Jag har rätten att stå upp för min övertygelse och jag gör det frimodigt. Jag har inga som helst problem att varken äta en god lunch med katolska företrädare eller Påven själv, eller någon annan i Sverige som är katolik, men jag kommer aldrig kunna förlika mig med att detta är rätt väg. Att gå så långt och säga att de inte kommer till himlen skulle vara vansinnigt av mig. Jag har mina egna svagheter att jobba med, men nu pratar jag om teologi och det som rör världens frälsning. 

Det profetiska Ordet om att det ska komma en tid då människor inte vill lyssna till den sunda läran är här! Det finns alltså en falsk lära! Det finns alltså en skuggbild av det rätta som ändå inte är rätt hur nära originalet man kommer! 

Det finns så mycket som jag skulle vilja skriva men jag har inte tiden till det, utan det tar jag ibland upp på mina seminarier när jag reser. Men helt klart är att enhetssträvan håller på att fullständigt skapa kaos. Jag ber om ledare, pastorer som kan fortsätta att i all ödmjukhet predika det rena klara evangliet. Jesus är NOG!!! Han räcker! Det behövs inga sakrament, inga ställförträdare eller en påve för att bli frälst. En andlig ledare i vårt land som har konverterat till RKK säger att han behöver RKK, sakramenten och påven för sin frälsning. 

Katoliker kan inte fira nattvard med kristna från ex pingströrelsen. Vi är inte nog frälsta! Vi har inte kommit "ända fram". Vi är inte värdiga att ta nattvarden! Är detta ett sant  evangelium? Jag bara frågar! Jag tror inte det. 

Vi har alla ett ansvar i frikyrkosverige att bevara det som har anförtrotts oss. Vi tror på den fria bibliska församlingen och vi tror på  en enhet som är född av Gud och som är in Ande och Sanning. 

Jag upplever (en känsla) av att det finns en dold agenda bland vissa ledare i Sverige. En agenda att föra olika samfund närmare RKK. Tiden har kommit då många pastorer inte har mod till att säga ifrån och stå upp för det som deras hjärtan brinner för. Istället har jag en känsla av att de blir föremål för opinionen och trycket från de ekumeniska rådens ivriga heja-rop.. som kan få vilken ledare som helst att böja sig under. Här gäller det att söka Gud, fyllas av Hans Ande och få kraft att sätta ner foten. 

Anden talar till Sin församling idag, men vilka lyssnar?? Antikrist system kommer att upprättas i framtiden. Jag tror att en "superkyrka" kommer att formeras i Europa inom de närmaste åren. En superkyrkan som inte är Bruden, utan som är ett system kommer att handla om rättvisefrågor/politik, makt och miljö. Men var är den kyrka som Jesus längtar efter? 

Jag ser en ung generation hungra efter Gud! Jag ser hundratals ungdomar som möter Gud och får sina liv förvandlade. Vi har ett ansvar att också undervisa dem om grunden, på vad vi tror och vilken tro som håller att tro på! Vi ber inte till Jungfru Maria! Vi ber henne inte ens att i sin tur be för oss! Det är ockultism i mina ögon och det har jag sett så mycket av att det räcker! Jag vill fortsätta att predika och undervisa i all ödmjukhet men också i en stark övertygelse över det som är grunden i min tro. Jag kommer aldrig att konvertera ! 

Lite märkligt blir det när en del konverterar och säger att de upplever att Gud har sagt det och att det t.o.m har profeterats om det. Kan Guds ande tala till en person att ge sig till något som han själv inte står för i Sitt eget Ord? Jag är undrande.....! 

Jag ser framför mig hur en sann biblisk kyrka reser sig upp i Sverige, en ung generation intar sin plats och längtar efter att få helga sina liv och att få ge sig till Gud genom Jesus Kristus. Den helige Ande är suverän och jag tror att Guds Ord kommer att gå som ett tveeggat svärd genom vårt land också, i många år ytterligare. 

Utmaningen ligger på så många plan. På samma sätt som svärdet går i teologin går svärdet genom mitt liv där Jesu ande utmanar mig och ställer mig mot väggen. 

Jag har sååå mycket jag skulle vilja skriva om.... men ska inte det. Men till slut skulle jag vilja säga att det också är en begreppsförvirring i vårt land. RKK och deras doktriner är för mig helt främmande. Trots detta vet jag att det finns många som är "karismatiska katoliker" och "tungomålstalande" katoliker. Det är ju underbart! De har fått möta Jesus Kristus som sin frälsare och därmed (antar jag) fått uppenbarelse över att det behövs varken sakrament eller en påve för att hitta den fulla frälsningen.  

Men varför är de kvar i systemet och dess doktriner? I tredje världen, ja i Europa så lämnar man RKK när man blivit en "efterföljare till Jesus". Så det finns naturligtvis frälsta katoliker men jag kan inte förstå varför man ska vara kvar i systemet och doktrinerna? Och lika lite förstår jag inte de som lämnar ett frikyrkosamfund och ger sig till RKK och dess doktriner och konverterar till RKK. Varför behöver man konvertera för att hitta den fulla frälsningen? Vad fattas Jesus och det Han gjorde på Korset???? 

En mormon eller en Jehovas Vittnen som blir en "efterföljare till Jesus/frälst" stannar ju inte kvar.. Han lämnar ju och vänder sig ifrån den lära som var bedräglig! Ja, jag är ingen expert men har ju läst i RKK:s lära och har försökt sätta mig in i det så gott jag kan. 

Nä, jag tror fortfarande på en församling som lever enligt NT:s praxis och lära! Jag har inte skrivit det här inlägget för att bemöta någon enskild person, utan jag vet att många har frågat mig så många gånger var jag står och nu fick jag lite tid att skriva lite mer. 

// C ya!